Introduktion
Forskningsprojektet ISAP – Invasive Species Action Plan, en handlingsplan för hantering av akvatiska invasiva arter
Forskningsprojektet ISAP – Invasive Species Action Plan ska ta fram en handlingsplan för hantering av invasiva främmande arter i akvatisk miljö. Forskningsprojektet är ett av totalt nio projekt som under 2021 fick medel från från Naturvårdsverket, FORMAS, och Trafikverket samt Havs och Vattenmyndigheten för att ta fram ny kunskap om hantering av invasiva främmande arter på land och i vatten. Läs mer om de nio projekten här. ISAP startade våren 2021 och ska pågå till våren 2025.
Handboken redovisar resultaten från forskningsprojektet ISAP
I ”handboken” redovisas de resultat som har tagits fram i handlingsplanens fyra olika delar: förhindra, upptäcka, spåra och bekämpa (prevent, detect, track and eradicate).
ISAP är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som innehåller delar från miljö- och naturresursekonomi, oceanografi, biologi och maritima vetenskaper. menyerna till vänster redovisas resultaten för de olika delarna.
Vad är en invasiv främmande art?
En främmande art sprider sig från sin ursprungliga miljö med hjälp av människan via till exempel barlastvatten i fartyg till en ny omgivning där den etablerar sig och kan skapa allvarliga problem för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa. Vid det laget klassas arten som ”invasiv”. Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den marina biologiska mångfalden.
Så sprids främmande arter
Sjöfarten är en av de viktigaste vektorerna som bidrar till spridningen och etablering av marina främmande arter, vilket orsakar ett stort hot mot den biologiska mångfalden i kustnära marina ekosystem. Medan kommersiella fartyg och fiskefartyg orsakar primär spridning till nya geografiska platser över en naturlig barriär som t.ex ett stort öppet havsområde orsakar fritidsbåtar sekundär artspridning i kustområdena och skärgårdar. Fritidsbåtar som vektorer för krabbor har tidigare beskrivits från Svarta havet och kanadensiska vatten.
För att minimera risken för introduktion och spridning av invasiva vattenlevande arter genom sjöfart, trädde barlastkonventionen i kraft år 2017 som bland annat kräver att fartyg ska utrustas med hanteringssystem för barlastvatten. Det finns dock även två andra sjöfartsrelaterade vektorer, antingen som biofouling fäst vid skrovet eller som rörlig fauna (t.ex. krabbor) i strukturer som sjökistor och ankarlådor. Det råder för närvarande en obalans i regleringen av fartyg där barlastvatten är strikt reglerat medan kontroll av biofouling och mobil fauna endast är i form av riktlinjer. Sjökistor är utrymmen i ett fartygs skrov under vattenlinjen för sjö- vattenintag som används för barlast, motorkylning och brandbekämpning. Fritidsbåtar kan vara vektorer och orsaka sekundär spridning av IAS från invasionsplatser som stora internationella hamnar. En nyckelfråga för effektiv begränsning är om fritidsbåtarnas trafikmönster kan möjliggöra förflyttning längre än naturlig spridning för organismer från hamnen eller marinan.
Målet med forskningsprojektet ISAP
Projektet syftar till att utveckla en Handlingsplan för hantering av Hemigrapsus krabbor , som tillhör kategorin invasiv arter som är etablerade men inte vanliga i syfte att svara på de övergripande frågorna om var, när och hur ska denna art skötas?
Denna handlingsplan kommer att göra det möjligt för beslutsfattare och intressenter att planera när, var och hur begränsningsåtgärder ska utföras för en effektiv marin planering, förebyggande av invasiva arter samt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Ledningsstrategier måste utvecklas inklusive alla steg i invasionskedjan: förebyggande, upptäckt, spårning och utrotning.